Under de senaste åren har elnätsavgifterna ökat markant i stora delar av Sverige. Det innebär att kostnaderna för hushållen stiger – och särskilt för bostadsrättsföreningar där varje lägenhet har ett eget elabonnemang. När varje boende betalar en fast nätavgift och avgift till elhandelsleverantören blir den samlade kostnaden onödigt hög. Samtidigt pekar prognoser på fortsatt prisuppgång, vilket gör frågan mer aktuell än någonsin.
I denna artikel går vi igenom varför gemensam el är en lönsam lösning, hur individuell mätning och debitering (IMD-el) fungerar och hur EcoGuard kan hjälpa BRF:er genom hela processen.
Flera analyser visar att elnätsavgifterna har ökat kraftigt under senare år. I snitt höjdes nätavgifterna med omkring 10 % under 2023, och totalt har hushållens nätavgifter i Sverige stigit med över 50 % det senaste decenniet. Samtidigt bedöms ökade kostnader för elnätsutbyggnad driva upp priserna ytterligare kommande år.
För en BRF innebär detta i praktiken att varje lägenhet betalar sin egen fasta nätavgift till elnätsbolaget och administrativ avgift till elhandelsleverantören– trots att alla bor i samma fastighet. Det handlar ofta om upp till cirka 2 700 kronor per lägenhet och år. För en förening med 40 lägenheter innebär det över 100 000 kronor per år i fasta avgifter endast för nätanslutning. Höjs avgiften med ytterligare 10–15 % ökar kostnaderna direkt, utan att någon förbrukat mer el.
Ju högre nätbolagen sätter sina avgifter, desto dyrare blir det att ha individuella abonnemang. Därför är det ekonomiskt klokt att se över alternativet – gemensam el.
Gemensam el innebär att bostadsrättsföreningen använder sina befintliga elabonnemang för fastigheten och ersätter befintliga mätare med undermätare som inte kräver enskilda avtal.
De individuella abonnemangen tas bort. Resultatet blir att föreningen endast betalar en fast nätavgift, i stället för lika många avgifter som det finns lägenheter.
Alla boende fortsätter naturligtvis att betala för sin egen faktiska elanvändning. Detta möjliggörs genom att föreningen installerar undermätare i varje lägenhet och förbrukningen mäts individuellt. På så sätt blir kostnaden rättvis och transparent – men utan att varje hushåll behöver ett eget abonnemang.
Elkostnaden som varje hushåll betalar består av tre huvudsakliga delar, där inte alla påverkas på samma sätt av gemensam el:
Ja – gemensam el är alltid lönsamt för den boende och i de allra flesta fall även för föreningen, särskilt när besparingen fördelas mellan förening och medlemmar. Genom att dela på nätavgiften skapas ett ekonomiskt utrymme som kan användas både för lägre boendekostnader och för att stärka föreningens ekonomi.
1. Man slipper flera fasta nätavgifter
Den största besparingen uppstår när föreningen ersätter individuella elabonnemang med ett gemensamt. För varje lägenhet kan besparingen uppgå till cirka 1 300–2 000 kronor per år, vilket innebär att en förening kan frigöra tiotusentals kronor årligen.
Utöver detta slipper de boende administrativa avgifter och procentuella påslag som annars tas ut av elhandelsleverantören.
2. Kort återbetalningstid
Installationen av undermätare och den tekniska omkopplingen är en investering, men i de flesta fall betalar den tillbaka sig inom 2–4 år. Därefter uppstår en löpande besparing som i första hand gynnar de boende.
Viktigt att notera:
För att gemensam el även ska bli ekonomiskt fördelaktigt för föreningen krävs att hela besparingen inte tillfaller medlemmarna. Föreningen sparar inte automatiskt pengar, men kan skapa ett ekonomiskt utrymme genom att:
3. Ju högre nätavgifter – desto större besparing
Trenden visar att elnätsavgifterna fortsätter att stiga. Det betyder att den ekonomiska fördelen med gemensam el ökar över tid. Varje höjning gör det mer lönsamt att slopa de individuella abonnemangen.
4. Föreningen kan ofta förhandla bättre pris
När föreningen köper el som en större kund finns ofta möjlighet att förhandla fram mer fördelaktiga villkor, exempelvis rörliga avtal eller avtal med förnybar el för hela fastigheten.
Genom att samla både fastighetens el och lägenheternas el i ett gemensamt avtal förhandlar föreningen ett pris för hela elanvändningen, vilket i många fall resulterar i ett lägre elhandelspris – till nytta för både föreningen och de boende.
5. Bekvämt för de boende
Alla kostnader kommer på månadsavgiften i stället för flera separata elräkningar. Boende slipper hantera val av elhandelsleverantör, avtalsbyten, fakturor eller elbolag.
IMD är själva metoden som gör gemensam el möjlig. I praktiken innebär det:
Insamlingen sker digitalt och föreningen kan sedan debitera via månadsavgiften. Det finns inga moment där styrelsen manuellt behöver läsa av eller räkna ut konsumtionen, utan informationen levereras som ett färdigt debiteringsunderlag.
Moderna system är mycket driftsäkra och används idag av tusentals BRF:er runt om i landet.
För de boende försvinner möjligheten att själva välja elhandelsbolag. Föreningen tar istället det ansvaret och förhandlar ett gemensamt avtal. För de flesta väger kostnadsbesparingen betydligt tyngre än möjligheten att välja leverantör individuellt.
Största faktiska förändringen är att föreningen blir kund gentemot nätbolaget och elhandelsbolaget – inte hushållen. I praktiken höjer detta inte risken, men innebär att den administrativa hanteringen ligger hos föreningen och dess leverantör i stället för varje enskild medlem.
EcoGuard är en ledande aktör inom IMD och gemensam el och erbjuder en komplett lösning för BRF:er. Det innebär:
Föreningen får en färdig lösning och behöver inte hantera tekniken själva. Systemen uppdateras löpande och EcoGuard erbjuder support och service, vilket innebär en trygg och långsiktig lösning.
I många fall kan EcoGuard också kombinera IMD-el med framtida satsningar på energiövervakning, solceller och smart styrning. Det gör investeringen både ekonomisk och strategiskt långsiktig.
Höjda nätavgifter är ett problem som alla fastigheter påverkas av, men BRF:er med individuella abonnemang drabbas hårdare än nödvändigt. Genom att införa gemensam el kan föreningen:
Det är därför gemensam el blir allt vanligare – och ett av de mest kostnadseffektiva steg en BRF kan ta för att stärka boendeekonomin.
EcoGuard hjälper föreningen genom hela processen och säkerställer att lösningen blir både ekonomiskt hållbar och tekniskt stabil från dag ett.
Observera:
Informationen i denna artikel är sammanställd i informationssyfte och baseras på tillgänglig kunskap vid publiceringstillfället. Vi strävar efter att vara korrekta och uppdaterade, men vi reserverar oss för eventuella felaktigheter, förändringar i teknik eller externa faktorer som kan påverka innehållets riktighet över tid. För specifika beslut rekommenderar vi alltid att du kontaktar vår tekniska support eller rådgivare.
Lästid: 6min