En varmvattenmätare registrerar hur mycket varmvatten som används i lägenheten. Men en mätare håller inte för evigt, och en åldrad mätare kan bli en osynlig kostnad för fastigheten.
Mätaren monteras på varmvattenledningen som försörjer lägenheten och räknar upp förbrukningen löpande. Varje lägenhet blir på så sätt en egen mätpunkt, och mätvärdena är grunden för IMD för varmvatten, där varje lägenhet betalar för sin faktiska förbrukning.
Mätaren sitter där varmvattenledningen går in i lägenheten, ofta i badrummet, i köket eller bakom en inspektionslucka nära rörschaktet. I många äldre fastigheter försörjs lägenheten av flera stammar. Då behövs en mätare per stam, och förbrukningen summeras per lägenhet.
De flesta äldre vattenmätare är mekaniska vinghjulsmätare. Vattnet driver ett vinghjul, och rotationen räknas om till volym. Moderna ultraljudsmätare mäter i stället flödet elektroniskt och saknar helt rörliga mätdelar.
| Vinghjulsmätare | Ultraljudsmätare | |
|---|---|---|
| Mätprincip | Mekanisk rotation | Elektronisk mätning med ultraljud |
| Rörliga mätdelar | Ja | Nej |
| Låga flöden | Kan påverkas när mätaren åldras | Ingen mekanisk starttröskel |
| Slitage | Vinghjul och lager nöts med tiden | Ingen mekanisk nötning |
En varmvattenmätare är dessutom konstruerad för att tåla högre temperaturer under lång tid. Därför går den inte att byta mot en kallvattenmätare.
Två saker avgör livslängden: batteriet och mätnoggrannheten.
Batteriet. Batteritiden för vattenmätare med inbyggt batteri varierar mellan fabrikat, men ligger normalt mellan 12 och 16 år under goda förhållanden.
Mätnoggrannheten. En mekanisk mätare utsätts för slitage, avlagringar och varierande flöden. Med åren får den svårare att registrera små flöden, som ett droppande blandarläge eller en kort tappning. I en laboratoriestudie behövde mätare äldre än nio år i genomsnitt ett startflöde på 40,18 liter per timme innan de började registrera vatten. Nya mätare behövde 7,02 liter per timme, alltså nästan sex gånger mindre. Mätfelen var också störst vid låga flöden.¹
Hur snabbt en enskild mätare åldras beror på mätartyp, vattenkvalitet, installation och hur mycket vatten som passerat. Det går därför inte att ange en exakt procentsats per år. Men riktningen är tydlig: ju äldre mätaren är, desto större är risken att en del av förbrukningen aldrig registreras.
Svenska kommuner och VA-bolag byter normalt sina debiteringsmätare efter cirka 10 år, och Swedac har rekommenderat att sådana mätare kontrolleras eller byts inom den tiden. Samma resonemang gäller för mätare som används för IMD i flerbostadshus. Ett planerat byte efter cirka 10 år ger marginal till batteriets livslängd och minskar risken för felaktig debitering.
Tio år ska ses som en praktisk kontroll- och bytespunkt, inte som en garanti för att mätaren har ett visst fel.
Vatten som mätarna i lägenheterna inte registrerar försvinner inte från fakturan. Fastigheten betalar fortfarande för det via huvudmätaren, men kostnaden fördelas inte längre efter faktisk förbrukning. I stället hamnar den som en gemensam kostnad som alla betalar för.
Hur stor kostnaden blir beror på tre saker: fastighetens förbrukning, hur stor andel mätarna missar och vad vattnet kostar. Enkelt uttryckt:
Förbrukning (m³/år) × andel som inte registreras × pris per m³ = ofördelad kostnad per år
För varmvatten väger det tyngre, eftersom priset per kubikmeter också omfattar energin för uppvärmningen. VA-taxan varierar dessutom kraftigt mellan kommuner. Vi hjälper gärna till att räkna på er fastighets verkliga siffror.
Börja med att inventera mätarnas ålder och modell. Analysera sedan förbrukningsdatan, bedöm vattenkvaliteten och jämför kostnaden för fortsatt drift med ett planerat byte. Är ni osäkra kan stickprovsprovning av några mätare ge ett bättre underlag än en generell procentsats.
Med uppkopplade mätare och mätdata i Curves blir det också enklare att se avvikande mönster som kan tyda på att en mätare inte registrerar som den ska.
En uppkopplad mätare läses av automatiskt. Mätvärdena skickas trådlöst via Wireless M-Bus eller trådbundet via M-Bus till Curves, där de kvalitetssäkras och blir underlag för debitering. Mätaren har också ett display- eller räkneverk där förbrukningen kan läsas av direkt. I Curves kan varmvattnet följas tillsammans med kallvatten, el och värme som en del av fastighetens energiuppföljning.
Oftast där varmvattenledningen går in i lägenheten, till exempel i badrummet, i köket eller bakom en inspektionslucka vid rörschaktet. I äldre hus kan det finnas flera mätare, en per stam.
Batteriet i en vattenmätare räcker normalt 12–16 år under goda förhållanden. Mätnoggrannheten hos mekaniska mätare försämras dock med åren, framför allt vid låga flöden, och därför byts mätare normalt efter cirka 10 år.
Praxis i Sverige är att byta debiteringsmätare efter cirka 10 år. Det ger marginal till batteriets livslängd och minskar risken för att förbrukning inte registreras.
En vinghjulsmätare mäter mekaniskt med ett roterande vinghjul som slits med tiden. En ultraljudsmätare mäter elektroniskt utan rörliga delar och har därför inget mekaniskt slitage som påverkar mätningen av små flöden.
Nej. En varmvattenmätare är konstruerad för att tåla högre temperaturer, och för debitering behöver mätaren vara godkänd för ändamålet.
Vi levererar vattenmätare för individuell mätning och gör ett mätarbyte till en planerad förbättring av hela mätkedjan:
En mätare som slutat registrera små flöden syns inte på avin. Ett planerat byte ger er kontroll innan det blir en kostnad.
¹ İ. E. Karadirek, “How does ageing of customer water meters effect the accuracy?”, Sigma Journal of Engineering and Natural Sciences 41(2), 2023.
Lästid: 5min
©
Copyright EcoGuard AB